Min livsparodi är nog att jag halkar in i saker på ett bananskal. Helt plötsligt står jag bara där och funderar på hur jag hamnat i detta. En smet full av ingridienser som någon annan valt åt mig att blanda. Jaja. ett långt liv som varit så nu. Oftast är det situationer som avgör andra situationer. Svårt, lätt obetänksamt, ja visst är det mycket ingredienser. Dessutom har jag hört att ju fler kockar, ju sämre soppa...

Nåja Julen har varit fantastisk med små tindrande barnaögon. Riktig glädje för en stund och det kändes verkligen enormt härligt. Vi drar oss åter mot Kims dödsdag och det känns så vemodigt, för att inte säga onödigt att han inte finns med oss andra. Självmord är ett sätt att straffa sina anhöriga till ett livslångt helvete, där man bara inte klarar att komma ur känslan av att man skulle kunna ha gjort någonting för att förhindra det.

Gud jag är så trasig sedan polisernas blåa ljus svepte in över gården i Västra Ämtervik för snart 5 år sedan, för att verkligen säga åt mig att min son gått och hängt sig. Livet fick ett slut, en vändning där smärtan alltid är en följeslagare och där tomheten och saknaden finns. Trots detta kämpar man hela tiden för att finna ett liv fyllt av framtidstro.

Ja det är nog så att jag tänker för mycket, men så här i juletider blir det gärna så. Man smakar på minnen, ser dem framför sig och känner ju att man skulle vilja återuppleva dem. Bara få en chans att få göra om och göra rätt, allt för att alla skulle vara nära igen...

Klart jag fattar att detta är omöjligt!

Men önskan finns ju där inuti bröstet och den vägrar ge sig av. Sömnen uteblir, tankarna bara virvlar runt och vet ni? De behöver inte ens vara vettiga eller sammanhängande, eller ens ha någon betydelse, men de kommer och de håller mig vaken.

Jag känner mig vilsen, det händer så mycket jag inte kan ta in.Från ena dagen till den andra så är min pappa någon annan, min mamma ensam och jag en vårdare. Jag vet inte hur jag skall tänka eller ens vara. Oro, smärta och ett tungsinne som lagt en tung blypläd på mina axlar.

Jag vill skrika, jag har ju också ett liv, men vinden blåser iväg orden i sin ilskna vindstyrka. Jag är tyst, jag är snäll men ändå saknar jag MIG. Jag har tappat bort mig själv. Så snälla om ni finner mig sänd mig åter hem till hyddan. Vänner uteblir och de man tror att de är vänner de visar snart sitt rätta jag och trycker kniven sakta in vid skulderbladen.

I huvudet mal tanken, släpp ingen nära. släpp ingen nära det blir bara skit i alla fall. Känslan av förlust är stor och tung att bära, förlusten över att känna tillit och att våga tro.

Förlusten över att ingen någonsin visar uppskattning över att jag finns, att jag är god. Eller, finns det andra tankar. I mitt huvud rusar de runt för att byta av varandra hela tiden och jag lovar de dansar svävande djävulens dans.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...