Ja så har jag en ny dag i ensamhet då och nu har jag fått ont i nacken och bak i musklerna så jag klarar inte av att kånka och bära på saker idag. Kanske dags att ta det lite lugnt?

Ska försöka att skriva på min bok igen idag, jag får tvinga mig att sitta med den så jag kommer någon vart, alltid lika trögt att komma igång, undrar om det är så för alla författare eller är det bara jag som nybörjare som tycker det är så?

Jag vill att man skall lära känna min son, även om han blivit en ängel där uppe i himlen, för han var en helt fantastisk personlighet som inte bara jag gått miste om utan alla i hela världen och det är fel, det är så fel att någon enda människa tar sitt liv över huvud taget. I dag har min son varit borta i exakt 6 månader och det känns väldigt tungt att tänka på, det är också sex månader av mitt liv som försvunnit i sorgens tecken, där jag endast har levat med döden i tanken och inte framtiden. Jag har träffat på så många underbara människor under den här tiden, så många som tagit in mitt öde och min sons slutliga öde, familjens förändring, alla tankarna om sorgen, saknaden. Jag vill tacka er, ni är guld värda för mig utan alla vänliga ord, utan alla tankar ni delat med mig, jag vet inte om jag orkat dit jag är idag för jag hade så ofta tankar på att ge upp, ge mig efter, tankar som de senaste veckorna lättat och blivit allt mer sällsynta vilket är skönt, nu kan jag känna att jag vill leva, jag vill göra saker igen. Jag tänker fortfarande på min son varenda dag för att inte säga varenda timma i mitt liv, jag saknar än mer för var dag som går men jag grubblar inte lika mycket nu. Jag har kommit tillbaka för att leva ett liv där min son tyvärr inte kan vara med och dela i alla fall inte med sin kropp, men dock med sin själ för allt jag gör har han del i på något sätt i alla fall.

Jag känner inte av honom, men kanske har jag ansträngt mig för hårt, kanske vilar min son på andra sidan, någon sa till mig att det tar ett tag innan de kan kontakta oss här, jag har tillförlitat mig på detta faktum, jag kommer alltid hoppas att få känna av min son. Jag börjar bli rastlös, jag vill tillbaka till ett arbeta, sakta och försiktigt men jag vill inte bara sitta längre och inte göra något, jag har inte sörjt klart så fråga mig inte det för det kommer jag aldrig att göra. Min son saknas mig för alltid, mitt älskade hjärta.

Det går fortsatt inte en dag utan att jag önskar att jag förstått, men jag har slutat att tänka på att det är mitt fel, men jag slutar aldrig någonsin att gråta över det faktum att min son måste känt sig mycket ensam och oälskad för att lämna oss så här, jag önskar bara jag hade förstått eller att jag vetat saker som jag vet idag.

Varför är det alltid så att man besitter kunskap då det är försent, man har vetskap om saker då timglaset runnit ut?

För mig har det varit de värsta sex månaderna i mitt liv men idag vet jag vad jag klarar av, jag vet att jag besiter mer styrka inom mig än jag någonsin kunnat drömma om, eller jag har fått en tro på livet att vi måste leva den tid vi fått oss tilldelade här, på något sätt fyller det ett syfte. Jag hoppas och tänker på den dag jag går vidare och jag ber om att min son möter mig där för jag behöver honom, jag behöver en tro på den andra sidan, jag behöver stärka min tro på att det inte tar slut här. Jag talade aldrig om döden, den var så fjärran förut, inget som drabbar mig, jag har kommit ned på jorden, jag har blivit så ödmjuk, livet har blivit så annorlunda av det här och jag har fortfarande en önskan om att hjälpa andra som befinner sig där jag är och varit de senaste sex månaderna i mitt liv...

Älskar dig Kim från mitt hjärtas djup hör du det mitt älskade änglabarn, jag saknar dig hela tiden...

Mamma

Chokladfralla och currybröd så gott.

Bakas på vatten, mjöl, olja, salt, torrjäst, socker och de utvalda kryddorna, Curry och Oboy.

1 liter vatten

ca 2 kg mjöl

1 dl olja

3 torrjästpaket

1 tsk salt och ca 3 msk socker att jäsa på.

Blanda samman väl i degbunke, degen skall inte klibba och den ska vara slät och smidig, när du väl fått den bra i konsistensen  delar du degen i två och sedan tar du i kryddan och arbetar in den väl. Brödet kan bakas ut som vridna baguetteliknande bröd. Brödet skall ligga och jäsa i ca 40 minuter, pensla gärna brödet med uppvispad äggvita och ha på sesamfrö på den ena och vallmofrö på det andra, skåra brödet så det lättare går att dela senare. Du kan också  göra små frallor, kavla ut degen och vik sedan degen i tre delar över varandra, skär till lagom storlek, detta gör brödet fluffigare.

Bakas av i mitten av ugnen i 200 grader i ca 15-20 minuter eller till en innertemp av 92 grader.

Lycka till!

 
 I Onsdags var vi och besökte minneslunden och tände ljus för min älskade Kim, det var så vackert och fridfullt, vi satt en stund på parkbänken för att ta in lugnet och jag hoppas alltid att känna av Kim men det uteblev även denna gång. Men jag hoppas han kan känna att jag finns där hos honom...

Dagen startar med att det är potthett i det jädra sovrummet så man har knappt fått sömn alls denna natten trots takfläkt och när man kommer ner för att gå på toa ja då är mattan i hallen tuggad på och det är hundspyor över allt, vår hund har använt trådarna i mattan som gräs för att kräkas, det slutade inte där utan det var ytterligare två rum att städa från hans roligheter, uuurk. Men nu efter mycket om och men så sitter jag här i alla fall framför min blogg med en rykande kopp kaffe. Tänker ta mig an kläder idag, skall släpa upp kläder ifrån källaren till övervåningen så jag får in dem i sängkammaregarderoben sedan får jag väl se om min bonusgrabb Christian kommer för att vara med mig i helgen, jag vet inte men jag hoppas han gör det så jag slipper sitta själv, är så trött på allt själv nu. Makens lediga dagar de har vi utnyttjat på alla sätt, vi har gjort källaren i ordning eller ja delvis i ordning och så, borrat upp allt som skulle upp på väggarna och det blev faktiskt jättemysigt där nere. Jag och dottern har sagt vi ska börja träna så igår då vi var i Karlstad så köpte hon sig träningskläder, jag köpte oss en ny vaxduk till köksbordet och det blev jättefint och så var vi till solareturen och köte oss en hylla till våra kokböcker för 60 kr så nu står den i köket med kokböcker i, det blev bra men tyvärr kom inte alla kokböckerna upp, nåja de flesta gjorde det så man ska väl inte klaga. Annars har vi passat på att mysa ihop och njuta av att ha varandra, det var ju första gången vi verkligen gjort det sedan Kim gick bort och det var första gången jag slapp att känna dåligt samvete över att må lite bra.

För ett par dagar sedan så kläcktes myggen i Deje igen och nu har vi samma jädra plåga som vanligt, men vi sätter upp spiraler över allt så då går det att sitta på altanen i alla fall och det får man vara tacksam för, när det inte går att kliva ned i trädgården utan att bli uppäten, men jag ska ändå ta och ta bort den utblommade blomman från Kims minnesplats här hemma idag och sätta dit en ny så det blir fint, i förrgår var vi och tände ljus på minneslunden i Sunne och satt i lugnet en stund hos min Kim och det kändes bra, blommorna stod sig fortfarande i krukan så det var fint där. Saknar dig mitt hjärta och du har mina tankar varje dag trots att jag på sätt och vis börjat att leva igen nu <3 Mamma